Inga bildnings eller kulturambitioner för svenskt näringsliv

Jag måste erkänna att jag nästan trodde det var 1:a april i morse, när jag hörde att Svenskt Näringsliv på fullt allvar föreslog att de studenter som läser humaniora och kulturämnen vid universitet skulle få lägre studiebidrag. På det sättet ville man få dessa studenter att förstå att det är olämpligt att läsa ämnen med denna inriktning eftersom det är svårare att få jobb i den sektorn.
Måste erkänna att man kan misstänka att det är en extrem ekonom som kommit till denna slutsats... nyttofixeringen är kärnan i livet och man kommunicerar med medborgarna genom olika slag av ekonomiska incitament... jag är själv ekonom till utbildningen, men som sådan bör man inse att det ekonomistiska synsättet har begränsningar och i detta fallet på Svensk näringsliv har begränsats synfältet totalt.

Förvisso är högre utbildning en viktig del i att ge människor grund för ett yrke och arbete, men det är också för att skapa bildning och kultur i vårt samhälle. Det behövs i ett allt mer materialistiskt samhälle! Dessutom har vi i Sverige en extre nyttofixering för universitetsutbildningar. Om vi jämför oss med storbrittanien så får du gärna läst en examen med humaniora i även när du säker dig in i statsförvaltning och företag. Deras perspektiv är att under utbildningen har man som individ skaffat sig perspektiv, analysförmåga, och utvecklat sitt lärande, samt läst kurser som ger grund för arbetet. Därför blir bredd i en utbildning inget problem utan är en tillgång.

Ett samhälle som systematiskt genom ekonomiska incitament skulle diskriminera humaniora och kulturella utbildningar skulle över tiden göra sig fattigare och begränsa sina perspektiv. Så kära Svenskt Näringsliv skaffa någon anställd med en humanistisk och/eller kulturell utbildning och dra nytta av hans eller hennes perspektiv på olika frågor, det skulle berika ert arbete!

Läs gärna DN, Ekot, SvD

Räcker Veolia till?

Idag meddelas det att DSB First ger upp Öresundstrafiken och lämnar sitt kontrakt med Region Skåne och övriga län i söder, inklusive Kalmar län. Det är efter en längre tids vånda och förhandlingar beskedet kommer och det är inte helt oväntat. All information har inte spridits om hur DSB skött det hela, men man kan nog redan säga klart att de fuskade till sig upphandlingen genom att lägga ett anbud som inte täckte kostnaderna. Det är allvarligt och jag kan tycka att konkurrensmyndigheten bör titta närmare på ärendet, liksom Eu myndigheter för att motverka att dylikt sker igen.

Av informationen som Region Skåne givit idag är det Veolia som ska ta över och köra tågen, det inger viss oro måste jag erkänna. Veolia har de senaste åren haft ansvaret för trafiken på Stångådalsbanan och Tjustbanan, försiktigt uttryckt har det inte fungerat smärtfritt... Veolia har varken uppvisat kompetens eller organisation för att driva ett litet tågsystem, nu ska de sköta ett riktigt stort, har de kapacitet för det? Jag hoppas för alla pendeltågsresenärer och Köpenhamnsresenärers skull att mina farhågor kommer på skam, men det återstår att se!

Läs Barometern,Radio Kalmar,

Bättre Strokevård ett krav!

Igår redovisade hjärt- och lungfonden en uppföljning av strokevården i Sverige och i Kalmar län. Redovisningen illustrerar hur svårt det är med kunskapsstyrningen av vården. Socialstyrelsen har utfärdat riktlinjer för hur vården av Strokedrabbade ska fungera, men uppföljninge visar att det är svårt att få genomslag i vårdens vardag. Det är inte acceptabelt att vården inte snabbare klarar av att ta till sig ny kunskap och ge bästa möjliga vård. Implementeringen av nya kunskaper och riktlinjer måste bli bättre och ske snabbare och här måste vi hjälpas åt mellan landstingen.

Men uppföljningen visar också tyvärr att Landstinget i Kalmar län tillhör de sämre när det gäller att ge Trombolysbehandling. Jag tycker det är både oroväckande och oacceptabelt att strokevården i länet inte håller Sverige klass. Öppna jämförelser har tidigare visat på att strokevården i länet inte är i toppklass och tyvärr visar denna uppföljning att vi fortfarande inte har blivit tillräckligt bra. Tyvärr är detta något vi delar med våra två andra landsting i vår sjukvårdsregion och det talar tyvärr för att det finns ett systematiskt medicinskt synsätt i vår region som inte följer kunskapsutvecklingen. Här krävs nu kraftag och politiskt ledarskap. Det räcker inte med hög tillgänglighet i vården det krävs också att vården för akuta tillstånd motsvarar de förväntningar länsinvånarna kan ha.

Vart är vi på väg?

En tid före valet 2010 träffade jag en av mina tidigare studenter. Han undrade efter att ha deltagit i några möten i Stockholm med framför allt moderata företrädare för regeringen om det inte fanns någon vision, en borgerlig vision för regeringsarbetet, eftersom han inte kunnat uppleva att det fanns en sådan i de möten han deltagit i. Jag svarade sanningsenligt att nej det tror jag inte....Mitt svar kändes fattig då och gör det fortfarande! När jag nu under våren följt Alliansregeringens arbete och särskilt statsministern, så blir jag mer än orolig, eftersom det saknas en idé om vart han och regering vill ta Sverige. Arbetslinjen är en bra utgångspunkt för en utveckling, men det är inte och kan inte vara visionen, bara ett redskap. Nu har vi några månader för lite friare tankar under sommaren, då borde man ta tillfället i akt att skapa en formulering, en bild som kan skapa en framtidsram för arbetet i höst och då särskilt rama in budgetproppen.

För min personliga del så ser jag några saker som en sådan vision kan innehålla:
- utökat självbestämmande för människor inte bara över sin lön utan också över de välfärdstjänster man behöver
- stärkt integritetsskydd för människor, både mot kommersiella intressen och samhälleliga intressen - ett öppet - digitaliserat samhälle kräver än bättre skydd för medborgarnas integritet
- ett hållbart Sverige både för miljö och klimat, men också för ekonomi och trygghet. Ett hållbart Sverige har mer mångfald i alla dimensioner, därför att mångfalden skapar ett mindre sårbart land

Jag kan nog fortsätta min lilla uppräkning, men min tes är att regeringen behöver lyfta blicken bortom jobbskatteavdragen och delarna i nästa proposition annars förlorar den sin energi och då blir det svårt att möta väljarna 2014! Så Fredrik m fl skapa ett samtal kring framtidens Sverige genom ett spännande ramverk för kommande politiska beslut!

Vart tar vi vägen i regionfrågan?

I eftermiddag har vi i Kalmar haft en välbesökt och intressant konferens kring regionfrågan. Det var ca 250 personer som samlades i Kalmarsalen från hela länet och kringliggande län. Det finns några saker som är tydliga efter denna dag. En sådan är att det finns ett stort stöd för regionförstoring i vårt län, en annan är att vi har en väldigt speciell geografisk situation som kringliggande län har lite svårt att förstå och att det leder till att vi nu samfällt från länet bestämt oss för att skicka ett brev till Skåne för att anmäla att vi vill delta i de kommande samtalen om en sydsvensk region. Men samtidigt skickar ett brev till Östergötland att vi vill slutföra de diskussioner vi sedan flera år haft med dem.

Eftermiddagen visade också att vi "skjuter" på rörligt mål! Det som framtill nu framstått som helt opåverkbart har varit Moderater och Sossars beslutsamhet i Jönköping att snarast skicka in en ansökan om att bilda eget. Nu vacklar det! Efter att Centerpartiet, Kristdemokraterna, Vänsterpartiet, Folkpartiet och ev fler vägrat acceptera en renodlad Jönköpings ansökan så har man nu förhandlingar som kan innebära att länet visar upp en väldig splittring och "skickar två ansökningar" (se Radio Jönköping). Dessutom kan man se på Radio Jönköpings hemsida att S i länet försöker distansera sig från Moderaterna - så frågan är om det blir en ansökan från Jönköping om att starta eget...?

Min slutsats är att vi nu har några månader på oss att sortera upp frågan och bestämma oss, och det kan bli besvärligt och konfliktfyllt, men vårt politiska ansvar och ledarskap ställer det kravet på oss. Hoppas vi klarar av det!

Banankommun?

I kväll har jag varit på kommunfullmäktige i Emmaboda, det var en sorglig tillställning.
Eller vad ska man kalla det när ks ordföranden lägger yrkande i ett ärende som hon inte deltar i beroende på jäv och ordförande accepterar det?
Eller vad ska man kalla det när man ska anta ett dokument, en varumärkesplattform för Glasriket, och ordförande mitt i debatten säger att ni får inte föreslå ändringar i det?
Eller vad ska man kalla det när Ks ordförande, på den punkt på dagordningen där ledamöterna ska kunna ställa muntliga enkla frågor till någon ansvarig ordförande, väljer att från talarstolen skälla ut oppositionen och särskilt två moderata ledamöter för att de behagat ha synpunkter i media på den sk Kulturrevolution som ks ordförande startat i Boda.
Man kan kalla det ett överklagningsbart kommunfullmäktige eller helt enkelt banankommun!