När de förlorade valet 2006 lämnade de efter sig ett stort utanförskap som begränsade många människors frihet.
De hade olika typer av samhälleliga ersättningar, men ingen frihet att råda över sin vardag eller sin ekonomi. De var och är utsatta för politikens och myndigheters nycker som begränsade deras frihet och trygghet.
Parollen för dagen är rätt, men sossarna har ju inget att komma med.
För socialdemokraterna förefaller rättvisa sitta i att politiken vidtar åtgärder av ett speciellt slag, inte om åtgärder av olika slag har rätt effekt. Jag menar så här, förvisso kan man diskutera omgörningen av arbetslöshetskassan och införandet av jobbavdraget, men effekten av dessa åtgärder och ett antal till är att ca 160 000 människor har vunnit frihet att styra över sin vardag och för mig är det den högsta graden av rättvisa. Om effekten av Alliansregeringens åtgärder hade varit inga lämnat utanförsskapet så hade jag förstått kritiken. Men sanningen är ju att effekten av åtgärderna är ju frihet och rättvisa. Det borde applåderas en dag som denna och självkritiken borde dåna i högtalarna - Varför lyckas alliansregeringen med något vi inte klarade av?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar