att värdera ett arbete

Vårdkonflikten är inne på sin tredje vecka och patienter runt om i landet börjar drabbas, det är sorgligt. Som vice ordf i landstingsstyrelsen är jag arbetsgivarföreträdare och har svårt att se hur medlemmarna i vårdförbundet föreställer sig att man i en avtalsrörelse ska kunna uppjustera värdet av det arbete de varje dag utför. Men samtidigt finns det skäl att göra några principiella funderingar:
a) utbildning och ansvar måste betalas och investerar man i att utbilda sig måste det löna sig. Så är det inte med någon självklarhet idag. Och det gäller sjuksköterskorna, men det gäller också andra exempelvis lärare. Därför behöver kunskapsyrkena uppvärderas!! - Men det kan inte göras i en avtalsrörelse. Jag hoppas man kan komma till en lösning som innebär att man tar sikte på en strategi för framtiden som skapar incitament för att utbilda sig.

b) i landstinget i kalmar län tillämpar man sedan ett antal år sk krontalslönesättning istället för procentuell uppräkning. Det är i grunden ett felaktigt system om man vill uppmuntra utbildning och utveckling. Konsekvensen av ett sådant system är att det blir löneutjämnande, dvs motverkar lönespridning och skapandet av incitament för att utbilda sig i sitt yrke. Avsikten när man genomförde detta var att försöka hålla tillbaka läkarnas och andra riktigt högavlönades löneutveckling. Men så har inte blivit fallet och det beror ju på att de har ofta en helt annan förhandlingsposition när de anställs och arbetsformer som driver lönenivåerna. Det innebär att krontalslönesättningen är tillbakahållande på övriga akademiskt utbildade yrkesgrupper - det är inte bra. När konflikten är över är det dags att initiera en diskussion om att vi i Landstinget i kalmar län bör se över vårt arbetssätt och lämna detta nivellerande system.