Brist på läkare – ett politiskt ansvar!

I slutet av april hade vi ett Centermöte i Vassmolösa gästgiveri. Det var ett välbesökt möte kring oron och farhågorna för att man i Ljungbyholm och Smedby skulle bli utan fasta läkare. Då var det farhågor, nu är det ett faktum. Orsakerna till att det blivit så här är säkert många, men det finns i grunden ett politiskt ansvar och brist på ansvarstagande.
1) Det har utbildats alldeles för få läkare i Sverige och särskilt specialistutbildats till allmänläkare, för detta bär de tidigare vänstermajoriteterna i riksdagen ett stort ansvar. Alliansregeringen ändrar nu på detta och ökar läkarutbildningen i Sverige!
2) Styrningen av svensk sjukvård till att i princip allt ska drivas i offentlig regi gör att många utbildade läkare sysslar med annat. Detta är ett resultat av det fokus som socialdemokrater och vänsterpartister har haft på driftsformerna snarare än att göra vården tillgänglig. Det viktigaste borde vara att vården är likvärdigt tillgänglig för alla medborgare inte driftsformen, men så har det inte varit. Alliansregeringen kommer nu att ändra på detta genom införande av det som kallas vårdval och inom ramen för detta fri etableringsrätt i primärvården. I de landsting som redan arbetar efter denna modell har tillgängligheten till läkare ökat.
3) Landstinget i Kalmar län styrs nu av en vänstermajoritet. Den fick kunskap om riskerna i Smedby och Ljungbyholm tidigt detta år, ändå har man inte visat något intresse för frågan. När företrädare för Allianspartierna ställt frågor om vad man gör så har man reagerat med irritation och ilska över att frågorna väcks. Allt för att skyla över sitt politiska ansvar. Allianspartierna har på olika sätt uppmärksammat svårigheterna i Smedby och Ljungbyholm och föreslagit att man nu måste pröva att snabbt erbjuda dessa vårdcentraler som entreprenader för att säkra läkartillgången. Majoriteten har skickat det för handläggning och rapport till hösten. Handlingsförlamningen är total!
4) När de vänstergänget tillträdde sitt majoritets ansvar 2006 var beskedet att nu skulle det inte bli fler utan färre hyrläkare i landstinget. Rekryteringen skulle bli mer offensiv och man skulle nyttja rekrytering från Polen ännu bättre. Verkligheten har blivit att landstinget har högre hyrläkarkostnader än på mycket länge om man någonsin haft så höga. Misslyckandet är kapitalt!

Vad ägnar sig då majoritetsföreträdarna åt för att lösa dessa problem? Svaret är inget! Ann Hellenborg som är ansvarig för primärvården har inte tagit något initiativ för att försöka lösa problemen varken i Ljungbyholm och Smedby eller på andra håll i länet. Landstingsstyrelsens ordförande Anders Henriksson ägnar sig åt att argumentera emot allt som kan öppna vägen för fler läkare i primärvården. Han är nu en av de argaste kritikerna mot en sk Vårdvalsreform, rädd som han är för nya lösningar som kan förbättra läkartillgången i primärvården. En framgång för vårdvalet skulle ju innebära att man praktiskt visade att det är inte enbart socialdemokratiska lösningar som gör välfärden bättre i Sverige utan snarare förslag och idéer från Centerpartiet och övriga Allianspartier.

I väntan på annan politisk majoritet i landstinget i Kalmar län kan jag bara uppmana medborgarna, ring den politiska majoriteten och kräv att man gör något så att de kommer loss från sina fastlåsta positioner!