den som är satt i skuld är inte fri

Idag hade jag glädjen att närvara på ett lic. seminarium där Lisbet Sandvall presenterade sin avhandling om skuldsanering. Ett oerhört intressant ämne som är väldigt lite beforskat. Jag hade förmånen att läsa materialet strax före tryckning och hon har många intressanta resultat om hur skuldsaneringsprocessen påverkar människor. Det är lite förskräckande att den som av olika skäl blivit överskuldsatt straffas hårdare än den som begått allvarliga våldsbrott, särskilt som det i många fall är så att den som blivit överskuldsatt kanske aldrig sett de pengar man står i skuld för.
Det är tämligen vanligt att kvinnor som sambos och äkta hälfter går i borgen för makens affärer, ibland på bankens krav, men aldrig ser pengarna eller är inblandade i hur de används. Sedan händer något och de blir betalningsansvariga. Innan skuldsanering skett tar det sedan väldigt många år upp till kanske 15 år. Under denna tid får man leva under väldigt svåra omständigheter eftersom om man är i detta läge kan man inte få en mobiltelefon, svårt att få bostad, etc etc. eftersom man inte klarar en kreditprövning. Är detta verkligen rimligt, jag tycker inte det. Här har regering och riksdag ett ansvar att skapa en mer måttfull lagstiftning, det vore ett gott bidrag från Alliansregeringen i arbetet med att minska utanförskapet. För att vara överskuldsatt innebär ett utanförskap.