I veckan reagerade jag på S-riksdagsmannen Håkans Juholts utspel om omregleringen av apoteksmarknaden. Det berodde på att han dels var vårdslös med sanningen och dels att han intog ett systemperspektiv i stället för ett medborgare eller kundperspektiv - omregleringen handlar om bättre service och tillgänglighet och inget annat vilket jag framhöll i min kontring i Östran .
Men det finns en annan dimension av det som är Juholts kritik som är mer grundläggande och inte alls handlar om apoteken utan det är frågan om hans sätt använda begreppet privat. Det är ingen nyhet att socialdemokrater tycker bra om politiska lösningar och kollektiva politiska beslut - det gör jag också ibland. Men här handlar det om att han gör privat och vinst till något suspekt och fullt. Fundera på följande uttryck i artikel från Nyheterna
"All privat handel går ut på att tjäna pengar"
"Nu har regeringens avreglering av apoteksmarknaden öppnat upp den svenska läkemedelsmarknaden för privata och utländska aktörer"
Vad är det som är så hemskt med detta? Jo för Juholt är det något suspekt att privata aktörer säljer läkemedel... förvisso är det ju inget nytt eftersom alla läkemedel produceras av aktiebolag, men nu får det också distribueras av bolag. Men han försöker skapa en kontrast mellan privat och det han beskriver som gemensamt ägt, där gemensamt är väldigt bra...Jag kan inte tolka det som att här dyker socialisthjärnan upp och de underliggande ambitionerna om Juholt bara vågade säga det högt. Han vill egentligen ha mer offentligt ägt i monopol, inte bara försäljningen av läkemedel utan också tillverkningen. För om han ska vara trovärdig i sin kritik borde det vara det han säger - högt, men det vågar han väl inte eftersom det skulle inte gynna valet...
Att ledande socialdemokrater på det här sätter försöker sätta en negativ stämpel på begreppet privat är sorgligt. Jag tycker att man ska fundera på var de vill dra denna gräns...för privat ägande. För det är det det handlar om. Är S emot privat ägande både för mig som individ, där jag äger min bostad, min bil, mina pengar, eller gäller att man är emot privat ägda företag, små som stora... Ja så är det nog eller är det bara en anpassning till kamrat Ohly.
Jag kan inte förstå det på något annat sätt än att det är något väldigt ideologiskt grundad motvilja man har mot privat, men då rör det inte bara apotek, då rör det min möjlighet som individ att själv bestämma och styra över mitt liv - för det vill jag göra privat utan "gemensamma beslut" eller gemensamt ägande av mina pengar. Här finns en ideologisk gräns som blir intressant att debattera i valrörelsen, jag trodde att vi begravde dessa socialistiska föreställningar när muren föll - men de lyser fortfarande igenom när S företrädare reagerar instinktivt! Så tala ut om vad ni egentligen vill hur mycket mindre privat ska Sverige bli om ni vinner valet?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
6 kommentarer:
I korthet är privat vinst farligt av detta skäl:
För det första är all vinst åstadkommen på någon annans bekostnad.
För det andra handlar privat vinst om att man privatiserar det som förut varit allmänt.
Privat vinst handlar alltså en transferering från det allmänna till det privata, från allmännyttan till egennyttan, från fattig till rik.
I ett solidariskt samhälle däremot gör man tvärtom.
Där har du vänsterperspektivet att argumentera emot.
Äntligen ett ärligt ord! Tack Ola! Sedan delar jag inte din åsikt, eftersom den bygger på att man inte ska ha en ekonomi som växer, utan en som är statisk. Alla våra erfarenheter säger oss att det är fattigdomens väg!
Sedan tycker jag din vändning om att det som varit allmänt blir privat är spännande... När du och jag arbetar så betyder ditt perspektiv att det jag tjänar är inte mina pengar utan det allmännas som jag får.... låna eller vadå? I min värld är pengar jag arbetar ihop mina pengar som JAG kan vara beredd att dela med mig av för vissa gemensamma ändamål, betalas oftast genom skatt, men det är mina privata - personliga pengar, som beskattas.
Jag inser att vi har väldigt olika syn på äganderätten, men det får vi kanske ta vid ett annat tillfälle.
Det är lite där skon klämmer Christer vilka gemensamma ända mål är du beredd betala för vilka är kalle beredd betala för och fredrik osv. Där för har vi förtroendevalda som är demokratiskt valöda som bestämmer vilka ändamål som är gemensamma.Alternativet är ju att du och alla betalar för de du tycker är bra. Jag som är så frisk ska väl inte behöva betala för sjukvård.
Strindberg har skrivit nedanstående hur privat vinst kommer till och på vems bekostnad.
- Vad sa ni till mannen där borta?
- Jag sa, att han skulle arbeta fortare.
- Vilken rätt har ni att befalla över honom?
- Jag betalar honom för det.
- Hur mycket betalar ni honom för det?
- 10 kronor om dagen.
- Varifrån får ni pengarna att betala honom med?
- Jag säljer sten.
- Vem hugger stenen som ni säljer?
- Det gör han.
- Hur mycket hugger han om dagen?
- Åh, han hugger en hel del sten på en dag.
- Hur mycke’ får ni för det?
- Ungefär 50 kronor.
- Men då är det ju han som betalar er 40 kronor för att ni går omkring och befaller honom att arbeta fortare.
- Ja, men jag äger ju verktygen och maskinerna.
- Hur blev ni ägare av dem då?
- Jag sålde huggen sten och fick in så mycket pengar på den att jag kunde köpa in verktyg och maskiner.
- Vem hade huggit den stenen?
- Tig, dumbom!
Tack Mikael för kommentaren. Men hela ditt resonemang särskilt kopplat till Strindberg blir frågan om äganderätten och all vår erfarenhet, så här långt i historien, och värderingsmässigt talar för att privat ägande är bra för ett samhälle och för individer, inom ramen för gemensam lagstiftning och ramar.
Skon klämmer inte i de demokratiska besluten, de klämmer kring vad politiken ska besluta om och inte och där är det så att du/ ni vill att politiken ska besluta om sådant som jag själv kan besluta om, ni vill ingripa i människors privata liv, utifrån tron att ni vet bättre... det gör ni oftast inte!
Nej Christer men det finns vissa saker som man bäst beslutar och finansierar tillsammans i demokratisk ordning. Du har rätt till dina pengar som du tjänar själv men via skatten finansierar vi en välfärd för alla. Har inget emot ett privat ägande det måste också finnas Men Strindbergs alster visar vem som bidrar till vinsten och deras makt arbetarnas bör öka. Inte som idag när man säger upp anställda samtidigt som man berikar aktieägare och direktörer med bonusar.
Skicka en kommentar