Den senaste veckan har det i Emmaboda utspelat sig en debatt ( se östran och Barometern) kring hörselhjälpmedel för en flicka som i höstas började åk 7 på högstadiet i Emmaboda. Beroende på landstingets mindre snabba agerande så tröttnade familjen och köpte in behövlig utrustning på egen hand till en kostnad av 100 000:- Det är väldigt mycket pengar och inget som en familj ska behöva stå för. Förvisso bröt familjen principerna för hur man får hjälpmedel, men jag kan mer än väl förstå en familj som vill ge sin dotter bästa möjliga hjälpmedel i skolan och inte tycker sig kunna vänta på att hjälpmedelskvarnarna ska bli färdiga.
Jag vet att man ska vårda principer så att vi får lika behandling, men det finns också en fråga man alltid ska ställa sig när man sitter där med sina principer - känns det bra, känns som om detta var ändamålet med principerna? Jag tror inte att avsikten varit att denna flicka inte skulle få hjälpmedlen, därför bör nu landstinget försöka hitta en lösning och låta principerna vila lite. Landstingsstyrelsens ordförande bör nu markera att omständigheterna i detta fallet är ganska unika och därför bör man hitta en lösning som gör att landstinget tar över det inköpta hjälpmedlet.
Pedrolettis roll vid systerns rekrytering ifrågasätts
3 timmar sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar