semestern är över...

Tillbaka i landstingshuset och semestern är över... det är lite udda efter en så lång tid. Men det har varit en underbar sommar med besök i Rom och sedan en husbilstur till Jämtland och lite fjällhajkande. Mycket läsande, en hel del sol och värme, vackra vyer i fjällen och lite ansträgningar när man vandrar- sommaren kan inte bli bättre!!

Läsadet har innehållit en hel del deckare, men också Barack Obamas egen biografi från 1995. Den är mycket läsvärd, den ger bilden av en person som inte är formad av konventionell amerikansk medelklass utan mycket mer utifrån ett svart perspektiv på det amerikanska samhället. Ett perspektiv som jag tror kommer att betyda förändring om det är så att han blir vald i höst. Men risken finns ju att förväntningarna på förändringar är för stora på honom hos hans svarta kärnväljare. Om han blir vald är det en imponerande resa av en person genom det amerikanska samhället, med andra erfarenheter än många andra valda politiker i USA. Dock kan man ändå se att det finns vissa likheter i bakgrunde/familjesituationen som Bill Clinton har, även om Clinton sedan är formad av sin vita historia.

Sedan har jag också läst en biografi av den person som under tre år var Georg W Bush presssekreterare. Det är en person som är mycket modig.... han avslöjar obarmhärtigt hur vita huset mer eller mindre medvetet vilseledda landet på vägen in till kriget i Irak och som är oerhört besviken på att Bush förvandlades från en pragmatisk reslutatorienterad guvenär i Texas till en hårdför och dogmatiskt presdient i Washington- Förvisso skyller han en del av detta på den politiska miljön men hans slusats är att det republikanska gäng som tog över efter Clinton aldrig var intresserad av vardagligt politiskt kompromissarbete, man valde att regera genom att ständigt driva politiska kampanjer som därmed låste alla positioner, demoniserade motståndarna och i förlägningen skapat en väldigt hårdför konfrontativ politisk miljö.
Han har en stor poäng där! Efter det senaste politiska året här i landstinget finns det skäl att fundera på hur vi i denna mer enkla miljö skapar vår politiska vardag och hur vi också frestas att kampanja istället för att söka konstruktiva lösningar. Därför är jag lite stolt över att det var vi i Alliansgänget som tog initiativet till en kompromissskrivning i budgeten om primärvårdens utveckling. Hoppas nu bara att majoritetsgänget vill medverka till att förvalta denna kompromiss på ett konstruktivt sätt.

Det finns skäl att fundera på inför hösten hur man undviker invektiven och istället driver de konstruktiva lösningarna, de som väljarna valt oss för att hitta. Vi får se hur hösten blir!