tisdag, februari 09, 2010

En bra dag för patienterna

Idag presenterar regeringen förslag till ny patientsäkerhetslagstiftning. Det är inte så lätt att förstå uppenbarligen om man lyssnar till och läser Ekot´s hemsida för de har missat hela poängen, men DN och SvD
har efter Göran Hägglunds presskonferens en bättre bild av vad detta handlar om. Den nya lagen innebär inte att det blir lättare att straffa, det är ju det som tas bort som möjlighet. Utan det blir ett lärande perspektiv som slår igenom. Man skärper tillsynen, inte för att jaga vem som gjort fel utan hur det kunde gå fel. Man gör tydligt att den som gjort fel kan få prövotid på sin legitimation på 3 år, men det är ju för att säkra hans eller hennes kompetens. Jag hoppas att vi med denna nya lagstiftning kan få en än högre grad av att det i vården blir naturligt att göra avvikelserapporter och Lex Maria anmälningar för att skapa en patientsäkrare vård, tack vara ett regeringen har modet att ta bort fokuset på det individuella ansvaret och bestraffning! Så kära journalister - läs på!

4 kommentarer:

Herr Johan sa...

Det hela luktar unket. Precis som i Sveriges så kallade rättssystem där det inte handlar om att straffa utan att "vårda", så kommer nu folk som hugger ut fel organ, ger ut fel mediciner, eller ger fel råd komma undan utan annat än en liten varning och myspys samtal.

Folk som är mycket sjuka är otroligt utsatta och hjälplösa. Man måste kunna lita på att individer som skadar patienter genom inkompetens eller slöhet stoppas från att fortsätta med detta, inte att de bara omplaceras som katolska kyrkan gjort med sina pedofilpräster.

Personligen fattar jag inte varför detta gjorts. Centern och Kd kommer åka ut ur riksdagen efter denna galenskap.

Pär sa...

Att detta drivs igenom under förespegling att patientens ställning stärks och utan offentlig debatt är inte mindre än en skandal.

Varför vågar våra politiker inte säga vilka konsekvenser som förslaget faktiskt får för patienterna? Smussel är inget som stärker förtroendet.

Christer Jonsson sa...

Jag är ledsen men jag tycker ni har helt fel i ert sätt att diskutera. Sjukvården måste fokusera på att lära och förändra inte jaga syndabockar. Dessutom är det oftast väldigt svårt att reda ut vilken individ som egentligen gjort fel vilket skapar stor osäkerhet för alla inblandade i ett missgrepp. Men den nya lagen skyddar ju ingen från allmänt åtal, typ det som nu sker på Astrid Lindgrens sjukhus.

ulfandreasson sa...

Du har i sanning skrämmande åsikter! "Höjdpunkten" kom i en kommentar den 25 januari i samband med ett tidigare inlägg. Du skiver om lärande organisationer och att du inte förstår var denna längtan att få rätt i vården kommer ifrån. Jag tror att du umgåtts alltför länge i dina läkarkretsar. Verkligheten är ofta helt olik den som hörs på möten och konferenser. Varje person med någorlunda sunt förnuft inser att det finns dåliga och bra verksamheter-organisationer inom vården likaväl som det finns bra och dålig personal. Jag kan berätta för dig att min yngsta dotter inte finns längre. Orsaken är att en inkompetent överläkare gav henne permission 2½ dygn efter hon lades in i en mycket svår depression och med självmordsförsök 5 dygn innan. Hon var inlagd på Psykiatri Sydväst i Huddinge och hon hoppade från Västerbron. Det är mycket lätt att göra en bedömning; överläkaren bröt mot alla upptänkliga rutiner och genom det vållade hon min dotters död. Därefter har hela organisationen uppträtt som en bastion av förnekelse och fräck nonchalans. Ingen har gjort något fel överhuvudtaget. När vi pratar med vänner och bekanta hör vi liknande historier även om konsekvenserna inte blivit så katastrofala. I själva verket är det ju välkänt att stora delar av vården har en helt annan kultur än lärande organisationer. Tänk bara på den missriktade kollegialiteten. Det finns många som vittnar om det. Jag kan berätta för dig att vi naturligtvis längar efter rättvisa. Rättvisa, ansvar och straff är ju en grundsten i varje civiliserat samhälle. Jag vill att du snarast tänker efter och omprövar dina extremistiska åsikter. Om du inte gör det ska du akta dig väldigt noga för att möta en väljare med liknande erfarenheter som mina öga mot öga. Eller hur skulle du reagera om ditt barn blev överkörd av vårdslös bilist. Skulle du vara nöjd med att han ringde upp dig och nonchalant ruskade på sig lite samtidigt som han berättade att det var bra att lärt sig hur han ska köra i fortsättningen. Eller du kanske tycker att vårdpersonal får bete sig hur som helst utan ansvar eller straff. Slutligen upprepar jag min gissning att du låtit dig påverkas alltför mycket av läkarkåren som du givetvis träffar dagligen.