lördag, mars 27, 2010

Bra satsning för pensionärerna

När partiledarna idag besöker Huskvarna presenterades ett efterlängtat och bra besked med en stor skattesänkning för pensionärerna. Det är rättvist och rimligt att man nu ger pensionärerna mer i plånboken. Förvisso kommer säkert PRO vara missnöjda och de rödgröna komma med ett överbud, men det förtar inte fakta Alliansen satsar på pensionärerna utan att dra ner på jobbskatteavdraget vilket är andra sidans argument.
Satsningen betyder som bl a framgår i DN och Aftonbladet att den absoluta majoriteten av pensionärerna får högre köpkraft kommande år. Det visar Alliansens ansvarstagande för välfärden. Att sedan konstruktionen är gjord så att den säkrar att bra tillskott till de pensionärer med de lägsta pensionärerna är också bra!


- Posted using BlogPress from my iPhone

5 kommentarer:

UA sa...

Jag antar att du har din blogg för att du ska kunna marknadsföra dina åsikter och att ge möjlighet till debatt. Jag lämnade en sen kommentar till ditt inlägg "En bra dag för patienterna". Frågan om patientsäkerhet och ansvar inom sjukvården är oerhört viktig. Jag anser att du har skrämmande och direkt farliga åsikter. Läs Dagens Nyheter 25 mars så ser du att det är samma brister i psykiatrins förmåga att förhindra självmord som det var 2007. Trots Lex Maria-granskning av 990 anmälda självmord. I det fallet har alltså den lärande organisationen "psykvård i Sverige" inte lärt sig något överhuvudtaget. Vad tror du det beror på? Jag kräver att du reagerar på mitt inlägg så att vi kan debattera denna allvarliga fråga. För säkerhets skull upprepar jag mitt tidigare inlägg:
"Du har i sanning skrämmande åsikter! "Höjdpunkten" kom i en kommentar den 25 januari i samband med ett tidigare inlägg. Du skiver om lärande organisationer och att du inte förstår var denna längtan att få rätt i vården kommer ifrån. Jag tror att du umgåtts alltför länge i dina läkarkretsar. Verkligheten är ofta helt olik den som hörs på möten och konferenser. Varje person med någorlunda sunt förnuft inser att det finns dåliga och bra verksamheter-organisationer inom vården likaväl som det finns bra och dålig personal. Jag kan berätta för dig att min yngsta dotter inte finns längre. Orsaken är att en inkompetent överläkare gav henne permission 2½ dygn efter hon lades in i en mycket svår depression och med självmordsförsök 5 dygn innan. Hon var inlagd på Psykiatri Sydväst i Huddinge och hon hoppade från Västerbron. Det är mycket lätt att göra en bedömning; överläkaren bröt mot alla upptänkliga rutiner och genom det vållade hon min dotters död. Därefter har hela organisationen uppträtt som en bastion av förnekelse och fräck nonchalans. Ingen har gjort något fel överhuvudtaget. När vi pratar med vänner och bekanta hör vi liknande historier även om konsekvenserna inte blivit så katastrofala. I själva verket är det ju välkänt att stora delar av vården har en helt annan kultur än lärande organisationer. Tänk bara på den missriktade kollegialiteten. Det finns många som vittnar om det. Jag kan berätta för dig att vi naturligtvis längar efter rättvisa. Rättvisa, ansvar och straff är ju en grundsten i varje civiliserat samhälle. Jag vill att du snarast tänker efter och omprövar dina extremistiska åsikter. Om du inte gör det ska du akta dig väldigt noga för att möta en väljare med liknande erfarenheter som mina öga mot öga. Eller hur skulle du reagera om ditt barn blev överkörd av vårdslös bilist. Skulle du vara nöjd med att han ringde upp dig och nonchalant ruskade på sig lite samtidigt som han berättade att det var bra att lärt sig hur han ska köra i fortsättningen. Eller du kanske tycker att vårdpersonal får bete sig hur som helst utan ansvar eller straff. Slutligen upprepar jag min gissning att du låtit dig påverkas alltför mycket av läkarkåren som du givetvis träffar dagligen".

Christer Jonsson sa...

Hej Ulf

Jag är ledsen att jag missat din kommentar tidigare. Jag delar din åsikt att patientkvalitet och patientsäkerhet måste höjas i sjukvården. Det sker för många misstag. Och det är säkert så att det finns risk för att man när man gör fel skyddar varandra. Det är också så att begär man brott så gäller lagen i sjukvården precis som i resten av samhället.

Men samtidigt är det så att sjukvård är en högrisk verksamhet där systembrister och individuella misstag oftast inte enkelt kan skiljas från varandra utan är beroende av varandra. Misstag kan bara undvikas om den svenska sjukvården blir bättre på att lära sig av tidigare missgrepp och erkänner att det blev fel genom att anmäla misstagen. Sjukvården blir också bara bättre om den blir än mer systematisk och strukturerad genom införande av noggrannt utvecklade vårdprogram.

Men ska vi uppnå detta är jag övertygad om att vi måste ha en lagstiftning som tar sikte på lärande och utveckling inte att leta efter vem som gjorde felet. Jag inser att vi har helt olika åsikter om detta och jag respekterar din åsikt särskilt med tanke på den erfarenhet och sorg du drabbats av.

UA sa...

Hej och tack för svaret.
Om du läser dina ursrungliga inlägg, min kommentar och din "motkommentar" ser du att det är du som är extremisten. Det var du som "inte förstod var denna längtan efter rättvisa kommer ifrån". Jag inser självfallet att mycket, och troligen mest, handlar om systembrister men det är lika självklart att individer gör fel, ibland katastrofala fel. Du upprepar dig igen; man ska inte leta efter vem som gjorde felet. Menar du verkligen allvar? Så om det handlar om en syndabock? Då ska man blunda och leta efter systemfel istället? Ditt synsätt medför att ju att förtroendet för sjukvården raseras och du kommer att få se fullständigt desperata människor som inte har en chans att få upprättelse. Jag vill att vi fortsätter debatten och jag har några konkreta frågor som jag vill att du svarar på. Min fråga om den vårdslöse bilisten? Tycker du att vi ska föra över ditt synsätt om att vi ska tona ner sanktioner och straff till övriga sektorer i samhället? Om nej, varför? Vad har du själv för teori om varför inget har förändrats vad gäller självmordsprevention inom psykiatrin? Jag håller givetvis med dig om att det skulle vara bra att vi hade en kultur av öppenhet och lärande men vi har väldigt olika åsikter om hur det ska gå till. Du håller med om att det finns risk att man skyddar varandra om man gör fel. Hur vill du förändra det? Jag tror inte att räcker med en lagstiftning som "tar sikte" på lärande och utveckling. Jag tror det handlar om en kombination av åtgärder och där straff och "hårdare tag" som tex skarp tillsyn behövs i vissa lägen. Det handlar också om få sjukvården att lära sig vad service och rätt bemötande är. Sjukvården har ju många gånger attityder som passerats för länge sedan i resten av samhället. En avslutande fråga: Vad tycker du man ska göra med en sådan organisation som Psykiatri Sydväst med en verksamhetschef som pratar om att "gilla läget" till mig som mist min dotter? Vilka medel vill du använda? Själv är jag övertygad om att det inte blir någon förändring för att man snällt pratar eller vädjar om att dom borde bli mer lärande. Det behövs helt andra åtgärder. Jag räknade ihop till 6-7 frågor. Slutligen: Du vet likaväl som jag att åklagarna inte är vana vid att åtala sjukvårdspersonal. Det är alltså ingen väg för en person som vill ha rättvisa (men den längtan förstod du inte förstås).

Anders W Jonsson sa...

Vilken bra diskussion kan jag tycka. Tror egentligen att båda kan ha rätt. Det UA beskriver är tyvärr inget unikt. Varje år dör 3000 människor av misstag i vården som kunde ha undvikits. Det finns då två vägar att gå. Det är framförallt forskning från USA som ligger till grund för det som nu görs. Den ena vägen är går ut på tankesättet " det finns inkompetenta idioter i sjukvården som gör fel. Hittar vi dessa och rensar ut dem så minskar antalet som får sätta livet till". Den vägen har inte visat sig leda till färre utan fler misstag. Den andra vägen är att tänka "i sjukvården jobbar människor. Människor gör fel. Alltså måste vi hitta system som gör att ett fel inte leder till att en patient dör". Den vägen har visat sig leda till att färre människor skadas.
Sen finns det självklart ett antal människor som inte är lämpliga att jobba i sjukvård. I den nya lagen finns möjlighet att då besluta om prövotid och också att dra in legitimationen.
Det sjukvården måste blir mycket duktigare på är också det UA tar upp nämligen att när en katastrof inträffat kunna bemöta anhöriga på ett vettigt sätt. Det UA beskriver är ovärdigt.

UA sa...

Trevligt att ytterligare en Jonsson är med. Fast det verkar som Christer gett upp. Det är synd eftersom debatten kring den nya Patientsäkerhetslagen är oerhört viktig och media har ju i stort misslyckats med att kritiskt granska förslaget. Christer har uppenbart en viktig position och borde kunna försvara sig, han fick ju ett antal konkreta frågor i min senaste kommentar. Det finns mycket att säga om sjukvårdens ansvar, organisation och kultur men jag måste begränsa mig. Lite repetion och konkretisering av några självklarheter (för mig): 1) Fel och misstag beror på systemfel, individfel eller kombinationer av system- och individfel. 2) Jag tror definitivt att systemfelen är den viktigaste orsaken totalt sett. 3) Man kan inte "tänka bort" individfel som Christer tydligt hävdar (inte leta syndabockar, förstår inte längtan efter rättvisa m.m.) Det är det jag kallar farlig extremism. Christer är ju inte ensam. Socialstyrelsen och majoriteten av läkarkåren tonar ner individfelen. Det synsättet ligger också till grund för Patientsäkerhetslagen. För den som vill veta mer; läs bl.a. Generaldirektören för HSANs brev till Generaldirektören för Socialstyrelsen nyligen.4) Tydliga och entydiga individfel med katastrofala följder måste bestraffas. Det finns ingen som helst anledning att sjukvården ska särbehandlas jämfört med andra samhällssektorer. Sjukvården är inte ensam om att ha en komplicerad verksamhet. Det är t.ex. inte rimligt att en läkare som genom grov oaktsamhet vållar en annan människas död skulle slippa undan med lite "kritik" från socialstyrelsen. Inställningen att personer inom sjukvården ska slippa undan är ociviliserad och det kommer bara att skapa desperation hos människor som inte kan få upprättelse och skada förtroendet för sjukvården. Råkade förresten se en intressant debattartikel i DN 1 april: Göran Hägglund skriver om straffets funktion; nödvändigt för allas skull. Samme Hägglund står bakom förslaget till Patientsäkerhetslag som tonar ner sjukvårdens individansvar.
5) Personer som undrar om varifrån längtan efter rättvisa kommer ifrån kommer att ändra inställning direkt om deras eget barn dödas eller skadas av en grovt oaksam person. 6) Socialstyrelsen ska inte hantera ansvarsärenden. Det är ingen oberoende myndighet eftersom man samtidigt har tillsyn och dessutom har många kollegiala bindningar till läkarkåren. Socialstyrelsens inställning till individfel är extremistisk. Observera att antalet anmälningar från socialstyrelsen till HSAN har minskat radikalt ner till 15 (!) förra året. Jag jobbar själv inom miljötillsyn. Det är ju självklart att vi inte hanterar straffpåföljder. 7) Sjukvården är på alltför många håll en byråkratisk koloss fylld av maktfullkomlighet, bristande ansvarsförmåga, bristande serviceförmåga och en kultur fjärran från en öppen lärande organisation. 8) Att tro att denna sjukvård är så öppen och lärande att den kan hantera sina egna fel är oerhört naivt. 9) Det behövs betydligt hårdare insatser för att ändra kulturen i organisationer som t.ex. Psykiatri Sydväst.