Familjeföretagandets paradis?

Det finns en sak som slagit mig under dagarna i Grekland och det är familjeföretagandet. Och då talar jag inte om något kärnfamilj tänk utan om den stora familjen med många generationer som samverkar i företagandet. Jag har sett det i minimarkets, tavernorna, rums och lägenhetsuthyrningen osv.

Här finns ett klimat och en företagaranda som vi i Sverige har något att lära av. Hos oss har familjeföretagandet funnits kanske främst i traditionell tillverkningsindustri men inte så mycket i serviceföretagen. Jag tror att vi delvis skapat en kultur som motverkar familjeföretagandets utveckling, nämligen den enormt starka fokuseringen på individens eget förverkligande oberoende av andra. Familjeföretaget innebär att man lever i ett starkt beroende av andra- det har inte blivit riktigt ok hos oss. Det tror jag är synd och det hindrar en utveckling av företagande.

I välfärdens kretslopp behöver vi nya företag som skapar jobb och resurser för den gemensamma välfärden och för att lyckas med det behöver vi en renässans för familjeföretagandet och då särskilt i de nya servicenäringarna i vår ekonomi. Frågan är vilka politiska åtgärder som kan vidtas för att skapa bättre förutsättningar för en sådan här utveckling, det kan finnas något att lära från Grekland!


- Posted using BlogPress from my iPhone