Hyckleriets höjdpunkt

Igår kväll såg jag för ovanlighetens skull på Agenda. De behandlade den senaste tidens debatt om bonusar och särskilt socialdemokratiska företrädares agerande i frågan. I programmet fanns klipp från riksdagsdebatten där Tomas Östros skäller som en bandhund på regeringen och använder allehanda okvädingsord. Sedan ett reportage om hur olika företrädare för LO och arbetarrörelsen i olika pensionsföretag/förvaltningar hanterat frågan om bonusar. Man kan enkelt säga att det var skillnad på ord och handling!! Och det var pinsamt och bedrövligt att höra S nye partisekreterare på alla frågor om varför det blivit så här svara " Det är regeringens fel!". Politik handlar både om ord, värderingar men också om hur det omsätts i handling. Och i det här fallet visade det sig att det var bara ord men inga handlingar och inget ansvar. Detta kröntes av partisekreteraren som vägrade erkänna det för alla tittare uppenbara att det fanns ett stort mått hyckleri. Jag tror att det är oerhört bekymmersamt både för politiken men framförallt för socialdemokratin om man inte kan erkänna att våra företrädare har gjort fel. Man bör nog i sin retorik vara så måttfull att man inte kastar hur mycket sten som helst i det glashus man själv byggt. Därför borde Östros och andra tagga ner sin retorik och istället kanske fundera på vad där som gör att så många av oss människor sveps med av tidsandor och präglas av dem så som uppenbarligen skett i fråga om bonussystem och ersättningar. Jag tror att Mats Knutsson på Svt har rätt i sin kommentar att detta undergräver förtroendet allvarligt för arbetarrörelsen och LO´s ledning ( se DN t.ex) och det var väl inte det Östros m fl tänkt sig när man skapade krigsretorik om bonusar. Men det är som det gamla ordspråket säger "den som gräver en grop åt andra faller ofta själv däri".