Oroande rapport

Enligt en debattartikel på SVD från företrädare för bl a Svenskt Näringsliv så kan inte kommunala företrädare prioritera när man får mer pengar. Det är inte första gången den typen av påståenden görs från detta håll. Men om det man skriver skulle stämma så finns det ett moment som är oroande men som jag inte tror handlar om kommuner utan om hur organisationer fungerar.

I artikeln gör man nämligen stor poäng av att nya pengar har lett till att nya tjänstemän anställts centralt på kommunkanslierna. Det kan vara korrekt, men jag är övertygad om att det handlar om alla beslutsfattares brist oavsett om det är företag eller kommun. Man ser de behov som finns närmast en och då avsätter man resurser dit, medan man ser inte lika enkelt bekymren på golvet och den vardag som finns där i exempelvis skolan eller hemtjänsten. Det är inget försvar, men kan göra beteendet lite begripligare.

Dock är det så att för alla oss förtroendevalda som ska hålla koll på sådant här så är detta en utmaning! För det är och har alltid varit oerhört viktigt att se till att pengar hamnar där de bäst behövs och det är inte i de centrala staberna. Även om det behövs resurser där också för att skötseln - administrationen - av verksamheten ska fungera. Jag kan också påpeka att jag sett det omvända förhållandet där en förvaltningschef för att klara verksamheten sparade bort i stort sett allt stöd runt om honom/henne - det var heller inget bra, även om det var rätt fokus!

För att prioriteringarna ska bli rätt så handlar det om att skapa en kultur i en kommun eller landsting som alltid sätter verksamheterna i centrum och ser resten som stöd för att den ska fungera. Då minskar riskerna för felprioriteringar och utarmning av resurserna till kärnverksamheterna.