I dag har det redovisats en rapport från södra sjukvårdsregionen i bl a Ekot och DN och med anledning av det finns det skäl at begära klarhet i hur det ser ut hos oss:
- Hur ser cancervården ut? Är det lika illa i den sjukvårdsregion vi tillhör med Östergötland och Jönköping som det uppenbarligen är i södra Sjukvårdsregionen? Det finns skäl att ställa många frågor med anledning av den rapport som presenterats i Skåne idag
Jag förväntar mig att Lena Segerberg (s) som är ansvarig för sjukvårdsfrågorna ser till att det på kommande landstingsstyrelse redovisas hur det ser ut i vår region. Om det skulle vara så att vi inte har ett underlag för detta är det ett måste att ett sådant tas fram menar jag. Vi har tidigare i länet fört många diskussioner om vården är jämlik eller ej. Vänstermajoriteten har på allt sätt försökt hålla frågan ifrån sig, men samtidigt lovat att man ska ge redovisning av hur jämlik vården är. Nu är det upp till bevis och redovisa om det är så att Emmabodabor och Hultsfredsbor får lika bra cancervård som de som bor nära länets sjukhus och Universitetssjukhuset i Linköping. Om man får tro rapporten från Skåne så finns det en risk att det inte är så!
Lena ge besked - skapa klarhet!
Inlägg
Remissrundan klar – kritiska svar till Vårdkompetensrådet
5 timmar sedan
3 kommentarer:
Att överlevnaden kan variera så kraftigt är ett tydligt tecken på att vården inte fungerar. Som patient skall du få samma goda vård överallt. Och kan ett sjukhus inte erbjuda dig en optimal vård så SKALL du remitteras till en annan vårdgivare som uppfyller kraven. Detta är bara ett exempel. Det ser likadant ut när det gäller många andra områden, t.ex. strokevården.
Tyvärr är orsakerna ofta ekonomiska. Man remitterar inte för att man inte vill tappa pengar från den egna verksamheten. Så cynisk är verkligheten, trots att det kostar människoliv.
En annan faktor är också brist på ansvarstagande från den behandlande läkaren. Som läkare förväntas man effektivt beta av kön av patienter, vilket innebär att det ofta blir fel och att remisser inte följs upp. Patienterna bollas runt i systemet och hinner ibland drabbas av obotliga skador innan de hamnar rätt.
Det är fruktansvärt att detta får fortgå. Men initiativrikedomen från vare sig Socialstyrelsen eller från politiskt håll för att göra något åt detta är minst sagt begränsad.
Mina förslag till åtgärder:
1. Konkurrensutsätt läkarna. Se till att tillräckligt med läkare utbildas så att (a) alla tjänster kan besättas, även t.ex. i Norrlands inland och inom mindre attraktiva områden som psykiatri, (b) så att de läkare som är uppenbart olämpliga får ägna sig åt annat och inte blir kvar i systemet som idag, (c) att jour- och stafettkostnader hamnar på en mer rimlig nivå. Våra politiker har medvetet tillåtit dagens kroniska bristsituation. Behåll dock en bra lön för läkarna, för att attrahera duktigt folk.
2. Avskaffa landstingen och inför fler privata alternativ. Mina åsikter ligger egentligen på vänsterkanten, men den offentliga kolossen måste ruskas om! Friskolorna har ju höjt kvaliteten även på de kommunala skolorna. Samma sak borde ske även inom vården. Sverige är ett mycket litet land, specialiserad vård bör finnas på färre ställen än idag för att höja kvaliteten. Landstingen är för små.
3. Skärp kraven och ruska om Socialstyrelsen! Denna övervakande myndighet och dess flata agerande är en stor del av problemet . Tyvärr finns det en utbredd och missriktad kollegialitet inom läkarkollektivet där man gärna håller varann om ryggen. Att uppenbart mycket olämpliga läkare extremt sällan blir av med legitimationen är ett symptom.
Tack anonym för kommentaren! Jag delar en del av dina synpunkter. Men det är kanske viktigt att komma ihåg att även om vi har bekymmer med svensk sjukvård så är det trots det så att i en internationell jämförelse så klarar svensk sjukvård sig väldigt bra.
Jag tycker du har rätt i att vi behöver fler privata vårdgivar för att öka dynamiken och vi behöver utbilda fler läkare, där har ju alliansregeringen tagit beslut som innebär att vi får en stor ökning av utbildningsplatserna. Sedan tror jag att arbetet med öppna jämförelser mellan landsting och mellan kliniker är ett viktigt sätt att höja kvaliteten.
Hej igen,
2000-4000 människor dör varje år i Sverige till följd av felbehandlingar eller misstag i vården. Jämförelsevis så dör ca 450 personer varje år i trafiken.
Det är fyra gånger mer riskabelt att gå in på ett sjukhus än att vistas i trafiken och farligare än att flyga.
I Sverige har antalet anmälda skador fördubblats sedan 1990. Skadorna sker främst inom ortopedi (20%), kirurgi (15%), primärvård (10%) och obstretik & gynekologi (8%)
Källa:
Håkan Eriksson, Medicinsk Vetenskap Nr 2, 2007
------
Omkring 105 000 personer varje år på grund av felbehandling eller dåligt hygien. Enbart en procent av fallen rapporteras in, skriver DN.
Förra året gjordes 1 618 lex Maria-anmälningar. Medan Socialstyrelsen uppskattar enbart dödsfallen till det dubbla.
– Det är en fullständigt omöjlig uppgift att veta hur många ”icke rapporter” som finns. De 3 000 dödsfallen borde ju utan vidare rapporteras, säger Carina Forsberg, tillsynschef på Socialstyrelsen, till DN.
1,5% av alla felbehandlingar anmäls till Socialstyrelsen!
Källa:
SVTs nyheter 13 juli 2009
------
Som avslutning kan jag nämna att min 15-årige son också blev ett offer för detta system, när han gick bort i mitten på juli. Vårdinsatsen kring honom kantades av minst 10 fel eller misstag.
Detta är verkligheten!
Skicka en kommentar