Majoriteten tar över alliansens politik

Den gångna veckan har landstingsmajoriteten bit för bit publicerat lite från deras kommande budgetförslag, enligt känt manér från Alliansregeringen. Det intressant är att man presenterat sådant som vi från Allianspartierna drev hårt i valrörelsen ch i en del fall sedan flera år tillbaka.

Äntligen ger man lite vika för den kritik vi haft mot de orimliga avgifter man införde på hjälpmedel, men prestigen sitter så hårt att man kan inte korrigera misstaget helt utan håller kvar en ganska rejäl del av avgiftshöjningarna. Om man nu ändå skulle erkänna sitt misstag så kunde man väl gjort full reträtt - men icke!

Sedan har man nu släppt att man följer vårt förslag om att fördubbla antalet psykologer i primärvården, men det är ett litet steg man tar framåt. Dock är det bra att man tillskjuter medel för detta ändamål och inte tvingar psykiatrin att avstå dessa resurser.

Man påstår nu att man ska satsa på rehabilitering, men finläser man den pressinformationen så framgår det inte alls om nu tar steg två och skapar en fullvärdig enhet för medicinsk rehab i Västervik eller om det är en ny halvmesyr. Om de hade följt Allianspartiernas förslag så hade vi nu varit på väg att verkligen skapa denna fullvärdiga enhet - nu vet vi inte ens om det något med det under de närmaste åren.

Dock återstår det flera intressant frågor att få svar när majoriteten presenterar sin budget i veckan:
- Kommer psykiatrin få behålla sina tillfälliga medel som man haft de senaste åren - 6 miljoner gör skillnad?
- Hur kommer man hantera IT fövaltningens stora underskott - hur mycket utökas deras ram med?
- Blir det pengar till några nya familjecentraler eller är det i praktiken stopp?

Frågorna är många fler - det blir intressant att se om de får några svar i veckan?

avstängd - säger upp sig - köerna ökar, vad är det som sker?

Oktober är snart över och jag måste erkänna att efter valet har det dagliga bloggandet fått vila lite, det har kommit och gått.... men nu efter några dagars ledighet och med en ny mandatperiod som börjar i morgon är det dags att ta fram tangentbordet igen.

Jag har den senaste veckan varit på resa och snabbläste igår kväll veckans Barometern. Det var intressant och lite överraskande. De negativa rapporterna från landstinget var flera och gav oroande signaler för den närmaste tiden. När jag läste historien om distriktsläkaren som fått snabb-byta arbetsplats eftersom han sagt upp sig efter många års arbete i lt blir jag lite fundersam över handlaget. Det är förvisso så att landstingets primärvård är mer konkurrensutsatt sedan hälsovalet infördes, men det betyder ju att patienternas makt har ökat och det är de som styr vart resurserna går. Att dp snabbt tvinga en populär doktor att flytta för att han ska börja hos en konkurrent och inte låta han avsluta eller överlämna sin patienter är att förlora patientperspektivet och drabbas av konkurrensblindhet. Om jag vore patient och fick uppleva hur min doktor bara förflyttades utan att få avsluta eller överlämna pågående ärenden så skulle jag som patient ställa mig frågan om jag vill vara patient på ett sådan ställe som mer ser sitt eget intresse snarare än patientens.  Kära primärvård patienterna är viktigare än konkurrensen och man bör nog fundera på hur man framöver ska hantera liknande situationer.

Sedan kom historien om ambulanschefer som säger upp sig och fackliga representanter som avsäger sig sina uppdrag det är allvarligt och ger intrycket av en ledningsorganisation som förlorat det viktigaste man har - förtroende! Jag kan inte bedöma om den organisationsförändring man vill göra är rimlig, men det är inte rimlig personalpolitik att mellanchefer och fackliga företrädare "säger upp sig" för att man inte tror på ledningen och dess förändringsarbete. Det blir dessutom inte mer hedrande när man som ledning börjar backa när media nosar upp frågan. Det är dåligt handlag och bristande personalpolitik.
Båda dessa exempel ger en signal om att personapolitiken inte riktigt funkar som den ska och jag undrar vad det tillträdande landstingsrådet med ansvar för personalfrågorna har för åsikter om de brister och problem som veckans händelser avslöjat. Jag skälet till att jag inte pekar på en konkret person är att vi vet inte vem som får detta ansvar blnad majoritetens landstingsråd, eftersom man ska utse en annan person till ordförande i personaldelegationen och hon har inte de övergripande ansvaret för personalfrågorna enligt det reglemente vi nu har i landstinget.

Så min fråga är - vem tar ansvar? Och tycker denna att det nu avslöjande händelserna är uttryck för en fungerande personalpolitik?

vårdgaranti en tävlan - neeejjj!

Idag när redovisningen av väntetider i vården gjordes så skickade landstinget, som brukligt, ut ett pressmeddelande. Där poängteras väldigt tydlig det man i vården lyckats bra med under september - nämligen besök till specialistdoktor på sjukhusen. Det görs bl a poäng av 1:a platsen  till besök, och  man får lite intryck av att det är det viktiga. Men så är det ju inte - det viktiga är resultatet - att 90% fick sitt besök i rimlig tid - trots det fick 10% eller ett stort antal människor vänta onödigt länge. Pressmeddelandets utformning  får sedan avtryck i en förkortad och väldigt okritisk redovisning av Radio Kalmars - där man frankt som huvudrubrik påstår att landstinget är bättre än riket.... vilket bara är delvis korrekt och egentligen ointressant. Men det man då i sin rapportering förminskar är det faktum att nästan 25% av dem som ska få en behandling väntat längre än 90 dagar - vilket är helt oacceptabelt. Det hade kunna vara så att vården i Kalmar län hade varit bäst med det resultatet - 1.a men det är ändå inte ok. Platsrankningen spelar egentligen ingen roll utan det som spelar roll för medborgare och patienter är hur många som fick vård tid och hur många fick inte, det borde både landstingets information och pressens bevakning handla om, inte om det är pallplats eller ej!!

äntligen tar de rödgröna ansvar för rehabiliteringsgarantin

På debattsidan i barometern idag ( ej på nätet av någon obegripligt anledning) så tar äntligen de rödgröna i landstinget ansvar för rehabiliteringsgarantin och det faktum att man beroende på handlingsförlamning alternativt ideologisk dogmatism låtit människor bli utan rehabilitering som man har behov av och RÄTT till.

Jag har ett antal gånger gjort markeringar i denna fråga och bl a föreslagit att man bör köpa tjänster, men det har varje gång föraktfullt avvisats - nu säger de rödgröna att det är precis det man ska göra  - det är bra men det är två år försent!

Sedan är det ju lite kul att det ansvar jag har begärt att de ska ta, tar de först när en duktig doktor med specialisering på rehabilitering börjar ställa frågor och undra varför så lite sker. Skönt att när det inte lyssnar på mig åtminstone lyssnar på en klok doktor!

Vårdgaranti i luften

I höst kommer det på´allvar att visa sig vilka som har god tillgänglighet till vården, för det är först nu som kraven är så skarpa att de verkligen ger en indikation på hur god tillgänglighet respektive landsting har. Därför är det med viss oro man kan se på dagens redovisning i DN av hur läget är efter september månad, det signalerar inte att många landsting kommer att klara tillgängligheten på ett tillfredsställande sätt och därmed ej heller få del av pengarna i kömiljarden.

Landstingen har tagit på sig att nå en nivå som innebär att man ska klara vårdgarantin till minst 80% i genomsnitt under hösten. När man nu kan se att efter september månad så framgår det av väntetider i vården att några landsting klarar enbart runt 50% och ganska många ligger på mellan 60-70% så signalerar det väldigt tydligt att man kommer inte att nå upp till de krav man borde.

Men dennna uppföljning är viktig för den visar att vi har fortfarande mycket kvar att göra för att få vården att fungera som det är avsett och när man tittar på vilka som klarar uppdraget så finns det inget samband med kostnaderna i berört landsting, snarare tvärtom. Att klara vårdgarantin handlar om att systematiskt arbeta med vårdprocesserna och vårdflödet. man måste se till att man har ordentliga planeringsrutiner och ordentlig uppföljning - det är bara då man får ordning på väntetiderna.

För Kalmar län är uppföljningen en varningssignal - vi klarar inte vårdgarantin på ett tillfredsställande sätt i september - om vi inte ska förlora greppet om detta så krävs ett ännu starkare fokus på vård i tid - just idag känns majoritetslöftet om köfrivård avlägset!

Osunda vanor....

Igår deltog jag i en seminariedag kring nya nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder - kort sagt förebyggande arbete. Det fokuserar på fyra områden där vi människor gärna lever på marginalen av vad som är nyttigt för oss. Det är rökning och tobaks användning, riskbruk av alkohol, för lite motionerande och osunda matvanor, dvs för lite frukt och grön och för mycket sötsaker....

Det är väldigt bra att man nu tar fram riktlinjer för detta arbete. Det kommer att göra att betydelsen av det och legitimiteten för det ökar. En av de genomgångar vi hade visade att vi använder inte idag alla de kontaktytor vi har med medborgarna för att arbeta förebyggande. det är t ex märkligt att vi inte använder tandvården mer som möter både barn och vuxna. Dessutom är det så att många av dessa osunda vanor påverkar vår tandstatus så det finns en väldigt naturlig ingång för tandvården att delta i det förebyggande arbetet. Ska vi lyckas med att minska mängden sjukdomar orsakade av osunda livsstil så måste alla delar av sjukvården bidra, där finns en stor utmaning de kommande åren.

Sedan kan jag inte låta bli att tycka att läkaren Dan Johannesson är både modig och stark i sin tydlig kamp (se barometern)  mot rökningen. Det är väldigt betydelsefullt att han som doktor tar så tydlig ställning och dessutom sparkar på politiken, för det är så att en del av dessa frågor kan politiken påverka och det borde vi ta på större allvar!