avstängd - säger upp sig - köerna ökar, vad är det som sker?

Oktober är snart över och jag måste erkänna att efter valet har det dagliga bloggandet fått vila lite, det har kommit och gått.... men nu efter några dagars ledighet och med en ny mandatperiod som börjar i morgon är det dags att ta fram tangentbordet igen.

Jag har den senaste veckan varit på resa och snabbläste igår kväll veckans Barometern. Det var intressant och lite överraskande. De negativa rapporterna från landstinget var flera och gav oroande signaler för den närmaste tiden. När jag läste historien om distriktsläkaren som fått snabb-byta arbetsplats eftersom han sagt upp sig efter många års arbete i lt blir jag lite fundersam över handlaget. Det är förvisso så att landstingets primärvård är mer konkurrensutsatt sedan hälsovalet infördes, men det betyder ju att patienternas makt har ökat och det är de som styr vart resurserna går. Att dp snabbt tvinga en populär doktor att flytta för att han ska börja hos en konkurrent och inte låta han avsluta eller överlämna sin patienter är att förlora patientperspektivet och drabbas av konkurrensblindhet. Om jag vore patient och fick uppleva hur min doktor bara förflyttades utan att få avsluta eller överlämna pågående ärenden så skulle jag som patient ställa mig frågan om jag vill vara patient på ett sådan ställe som mer ser sitt eget intresse snarare än patientens.  Kära primärvård patienterna är viktigare än konkurrensen och man bör nog fundera på hur man framöver ska hantera liknande situationer.

Sedan kom historien om ambulanschefer som säger upp sig och fackliga representanter som avsäger sig sina uppdrag det är allvarligt och ger intrycket av en ledningsorganisation som förlorat det viktigaste man har - förtroende! Jag kan inte bedöma om den organisationsförändring man vill göra är rimlig, men det är inte rimlig personalpolitik att mellanchefer och fackliga företrädare "säger upp sig" för att man inte tror på ledningen och dess förändringsarbete. Det blir dessutom inte mer hedrande när man som ledning börjar backa när media nosar upp frågan. Det är dåligt handlag och bristande personalpolitik.
Båda dessa exempel ger en signal om att personapolitiken inte riktigt funkar som den ska och jag undrar vad det tillträdande landstingsrådet med ansvar för personalfrågorna har för åsikter om de brister och problem som veckans händelser avslöjat. Jag skälet till att jag inte pekar på en konkret person är att vi vet inte vem som får detta ansvar blnad majoritetens landstingsråd, eftersom man ska utse en annan person till ordförande i personaldelegationen och hon har inte de övergripande ansvaret för personalfrågorna enligt det reglemente vi nu har i landstinget.

Så min fråga är - vem tar ansvar? Och tycker denna att det nu avslöjande händelserna är uttryck för en fungerande personalpolitik?