patienten före systemet!

Vi har i dagarna avhandlat budgeten i landstingsfullmäktige och där höll jag liksom övriga gruppledare en liten inledning. Nedan kan du läsa den i huvuddrag:

Landstingets verksamhet ska vara värderingsstyrd – vård efter behov, alla ska behandlas lika, alla människor är lika värda. Men är det så?

Nej ojämlikheten finns där hela tiden. I vårt län är den geografisk, den drabbar också barnen och ungdomarna. Barnens rätt tas inte tillvara och senast förra veckan fick vi ett exempel på att i tandvården anmäls inte till socialtjänsten när man har skäl att misstänka att barn blir misshandlade. Det är sorgligt och ett uttryck för att vi inte tar ansvar för våra barn. Vi har mycket kvar att göra innan vi är i mål! Och jag ser fram emot att vi tar offensiva och positiva steg med bl à en barnombudsman för att bevaka barnens rätt under detta fullmäktige!

Det rödgröna gänget talar gärna om jämlikhet och likvärdighet men ert tal om jämlikhet är väldigt ofta tomma fraser, utan handling och utan riktning – det är systemet före patienten.

Men vi tar ett viktigt gemensamt steg framåt – vård för papperslösa och gömda flyktingar på likvärdiga villkor. Jag tycker det är storartat att vi som landsting nu tar detta viktiga symboliska beslut men för några människor väldigt viktiga reella beslut. Är du i Sverige, är du sjuk, eller far illa så att du behöver vård ska du få vård även om du lever under utvisningshot eller förlorat dina papper på väg till Sverige. Vård är en mänsklig rättighet, vården ska aldrig behöva bedöma en människas rättsliga status eller ekonomi, vård ska ges efter behov! Därför ett det oerhört glädjande att den nu ska ges likvärdigt i Kalmar län – det är stort! Det är patienten före systemet! Det är en seger för alla människors lika värde!

De rödgröna talar gärna om framstegen, och de finns! I jämförelse med andra landsting har vi gemensamt nått långt när det gäller tillgängligheten, även om jag kommer ihåg repliken från  Anders Henriksson när vi började arbetet med vårdgarantin – Ni klarar det aldrig, men det gjorde vi och det har fortsatt utvecklas tack vare medarbetarnas fantastiska arbete. Det har varit patienten före systemet.

Men det finns en annan sida av de rödgrönas styre som måste synliggöras och starkt kritiserar och det är arbetsmodellen:

Små steg då och då på väg mot koncentration och försämringar – med den dolda avsikten att förändringar ska inte ska märkas direkt eller inte ges något sammanhang.

Små steg då och då på väg mot koncentration och försämringar

- Ja så kan man beskriva den strategi som det rödgröna gänget valt men som man helst inte vill skylta med. Det är ingen slump att:

* Jourfrågan i Oskarshamn dyker upp två månader efter valet

* Sammanslagning av kliniker mödravård och kvinnoklinik i södra länet kommer två månader efter valet

* Röntgen frågor ska avgöras två månader efter valet

* Rehab verksamheten sakta men säkert koncentrerats till större orter

* psykiatrin är allt mindre närvarande i de mindre kommunerna

Detta är tillsammans med andra små förändringar - pusselbitar i det medvetna koncentrations och centraliseringsarbete som de rödgröna driver, men inte vill skylta med utan gör allt för att hålla borta från de politiska dagordningen så mycket man orkar. Men den observante medborgaren kan se mönstret – koncentration av vård till de större kommunerna. Resten av länet ska åka och dessutom gärna vänta länge på sjukresan! Systemtänkande styr och dominerar - inte patienternas väl och ve. När de rödgröna styr är det systemet före patienten!

För mig som centerpartist och alliansföreträdare är jag stolt över att vi gemensamt kunnat presentera 29 förbättringsförslag som alla bidrar till att sätta patienten före systemet. Särskilt nöjd är jag med satsningen på psykiatrin. Jag är särskilt glad att vi från alliansen håller fast vid att egenavgifterna för hjälpmedel ska återställas.

Jag är särskilt glad över att vi - för att få en mer jämlik vård vill använda vårdval även för KBT och sjukgymnastik. Jag är glad över att vi prioriterar satsningar på barn och unga med bl a barnakut. Jag är glad över vår prioritering av den nära vården. Detta är alla exempel på förslag som sätter patienten före system!

Vi har hört och kommer att få höra hur bra allt är i landstinget i Kalmar län – men för mig är det så att politiken är viktigare än självberömmet och vi har långt kvar innan vi verkligen sätter patienten före systemet och kan vara nöjda

För det är så att:

•         Vi har mycket kvar att göra när prostacancerpatienten får vänta 160-170 dagar från misstanke till behandling

•         Vi har mycket kvar att göra när patienten som väntar på en behandling får ringa kliniken och fråga varför de inte fått någon tid trots att 90 dagar passerat

•         Vi har mycket kvar att göra när cancerpatienten får ringa strålningsenheten och fråga vart remissen tagit vägen efter veckors väntan oro och undran.

•         Vi har mycket kvar att göra när våra vårdresultat på viktiga områden fortfarande inte är i nivå med rikssnittet

•         Vi har mycket kvar när högmodet dundrar från talarstolen från majoritetsföreträdare – där ödmjukhet inför patienterna borde vara det självklara

Därför tänker jag som centerpartist tillsammans med mina allianskollegor fortsätta kampen för att sätta patienten före systemet även om det - de kommande fyra åren är i opposition! Med detta vill jag också yrka bifall till Allianspartiernas gemensamma förslag där vi sätter patienterna före systemet!