glas inköp eller ej

Gårdagens händelser skapade också artiklar i Barometern och Östran.
Med anledning av det har jag följande funderingar:

Det var av demokratiska skäl som jag igår stoppade behandlingen av det sk glasärendet Jag menar att frågan är av stor principiell natur och det är bedrövligt att man inte klarat av att se till att fullmäktigeledamöter och invånare kunnat ta del av underlag för ärendet.
Det finns många funderingar man kan ha kring detta ärende och jag tycker mig kunna se att kunskapen hos fullmäktigeledamöter och invånarna är väldigt begränsad för att vara ett så här stort ärende. Några frågor man kan ställa sig är bl a följande:
- Hur många vet att ärendet förutsätter att kommunen ska köpa glas som tillhör Kosta Glasbruk och som inte kommer ur Bodas eller Åfors produktion. Det är hälften av kostnaden för glaset, ca 5 miljoner
- Hur många vet att beslutet innebär att kommunen på egen hand ska driva ett glasmuseum i Boda som det varken finns lokaler, personal eller utrustning för? Ett seriöst drivet museum innebär två –tre heltidstjänster. Museiverksamheten kräver iordningställande av lokaler så att en riktig utställningsverksamhet kan bedrivas.
- Hur många vet att kommunen moraliskt förpliktigar sig att köpa Orrefors Kosta Bodas lokaler i Boda. Vad ska de användas till, är de i ett skicka så att de går att använda?
Beslutet om inköp av glas och skisser är ett långsiktigt beslut som innebär att kommunen binder sig för stora driftskostnader och investeringar under lång tid framöver. Jag undrar om det är en kommunal uppgift och om det verkligen kan vara räddningen för Boda samhälle? Jag tvivlar på det, men mitt agerande igår har jag i varje fall säkerställt att invånarna i kommunen har en chans att ta del i samtalet fram till fullmäktige tar ett beslut. Min inställning igår och idag är att vi inte ska göra detta utan prioritera våra kärnuppgifter. Men läsare av detta får gärna försöka övertyga mig om motsatsen.