Att prioritera på rätt sätt!

Idag har Barometern en intressant ledare, dock något bekymmersam i sin (förlåt mig) naiva diskussion om prioriteringsfrågorna. Utifrån en artikel i en nyutgiven SNS bok så uppmanar han oss som är landstingspolitiker i länet att börja en prioriteringsdiskussion liknande den som genomförts i bl a Västerbottens och Östergötlandslandsting. Grundföreställningen är att resurserna i sjukvården räcker inte och framöver kommer de absolut inte att räcka så därför behövs särskilda politiskt fattade prioriteringar som begränsar det offentliga sjukvårdsåtagandet. Det kan vara en korrekt bedömning, men jag är inte övertygad och jag är helt säker på att en politisk prioriteringsdiskussion som på allvar begränsar sjukvårdsutbudet varken kan eller bör göras på landstingsnivå. Vi ska i Sverige ha en jämlik sjukvård det bygger på att de grundläggande principerna för vården är lika för hela landet, vilket inkluderar hur sjukvårdsutbudet ser ut och vilka stora prioriteringar som görs. De prioriteringsdiskussioner som genomförts i ett antal landsting har enbart inneburit marginella förändringar i sjukvårdsutbudet och ibland avgiftsnivåer som prisar ut en del vårdinsatser såsom sterilisering för kvinnor och män ( vilket i sig väcker diskussioner i riksmedia och riksdag om ojämlik vård. Men de utgör inget svar på frågan om framtida finansiering och de utmaningar de innebär.

Om vi ska ha en stor prioriteringsdiskussion som ska begränsa vårdutbudet så är det ett nytt Prioriteringsbeslut i riksdagen - inget annat.

Men min andra invändning är att så länge vi har det resursslöseri vi har i vården, med väldigt stora kvalitetsbristkostnader, iform av patientskador, långa köer, felaktiga behandlingar, för mycken läkemedelsförskrivning etc som kostar många tio-tals miljarder varje år så är det där vi ska angripa finansieringsutmaningen först! Att skapa en helt säker vård är det mest prioriterade området man kan tänka sig inför framtiden - det är lönsamt ur alla perspektiv. Det skapar bättre vård för patienterna, det sänker kostnaderna och gör att resurserna räcker till den utveckling av vården som vi alla vill se! Så länge vi inte kan se medborgarna i ögonen och säga vi har gjort allt vad som är möjligt för att skapa en högkvalitativt patientsäkervård så länge kan vi inte komma till dem och föra en avgörande vårdbegränsande prioriteringsdiskussion!